Det är farligt att låta fantasin skena iväg och skapa en osann verklighet. Farligt - men ändå så lätt gjort. Det är det gamla "höna-av-en-fjäder" som spökar, och det gäller att slå ihjäl fågelskrället innan det springer iväg och pickar hål i ens inre. Och det känns faktiskt som att jag fick död på dagens fjäderfä. Med lite reflektion och perspektiv så vet jag att det finns mer att säga, och jag tänker inte tiga. Och det kan bara leda till något ännu bättre.
Om Du där uppe, om du finns, bara kunde ge mig de rätta orden. Då lovar jag att våga känna de där känslorna som jag är så rädd för ska göra mig illa. Man måste våga för att vinna - och för att inte förlora dem man håller kär.
1 kommentar:
Min vän.... så lika vi är även i detta.... höna av en fjäder.
Men, efter trägen träning tror jag att jag har lärt mig att hantera det hela innan fjädern far iväg okontrollerat.
Tänka igenom det som sas och hände, vrida försiktigt på det, fundera igen, försöka tolka det positivt och ev ta upp frågan om jag missförstått eller ej.
Det viktigaste är trots allt att man ska tro på sig själv.
De känslor man har ska man vara rädd om och våga visa och erkänna. Ibland leder det till något väldigt positivt - låt hjärtat styra.
Skicka en kommentar