.Rusbus.

Är för trött för att trassla in mig i långa formuleringar pga följande:

• Vårrusning i torsdags kväll - 27,5 min och spänstig som en välmusklad shetlandsponny
• Alkoholrusning i torsdags natt - Hög promille och vilda dansmoves
• Avrusning i fredags förmiddag - 3 timmar i högklackat runt Lule och bakisångest de luxe

Sammanfattning - GALEN och HYSTERISKT ROLIG kväll med brudarna från jobbet, som satte djupa spår på många sätt!

Bjuder därför på lite bilder istället:

Ullis och ett smutsigt barn (tror det är mitt)

Söta söta Nova-Li


Conny, Mimmi och Nova-Li under Infjärden runt

Jag tömde kylen (för att städa), gick på toaletten och fann detta när jag kom tillbaka... cool tjej!


Tjoflöjt och godnatt!

.energi.

Ligger på en madrass i en lägga i Oslo. Mår gott, äter, sover till klockan 11.00 på dagarna, dricker vin, lever oplanerat och fångar dagen. Har alstrat energi som kommer att räcka länge framöver, och nu vill jag hem till min dotter och krama henne i all evighet. Barnvakten rapporterar normala humörsvängningar, helt i enlighet med flickebarnets ålder... känns bra, med anledning av mitt föregående inlägg. Det var nog bara rösten från en trött och sliten mamma som behövde få sova ut i en dag eller två.

Nu ska jag sova och drömma om sylt-kletiga små fingrar som plockar i mitt hår, söta russinpussar och innerliga kramar från en varm liten kropp på 14,5 kg.

(Och STORT GRATTIS till min fina pappa som fyller 68 idag! Kärlek.)

.hjärtevärk.

Det är fantastiskt, underbart, ljuvligt, härligt och spännande att vara mamma. Men det är också fruktansvärt svårt. Att leva med hjärtat utanför kroppen och alltid oroa sig för att man inte räcker till. Och det är frustrerande och hjärtslitande att bli arg och trött på sitt barn.

Just nu är Nova-Li inne i en period då hon är väldigt gnällig och arg. Men faktum är att hon bara uttrycker det då hon är ensam med mig. Det räcker med att någon annan umgås med oss, så är hon sitt vanliga, charmiga, glada jag. Då väller mitt hjärta över av kärlek och stolthet. Det är en sorg att jag inte får uppleva det när det bara är vi två - för vi har ju bara varandra. Det är möjligt att hon får nya tänder, det är möjligt att hon går igenom en jobbig utvecklingsfas, men jag har ändå svårt att förstå varför det bara är jag som upplever det.

Och det gör så ont att längta tills hon somnar.

Älskade dotter, Du är mitt allt.

.en harmonisk start på veckan.

Imorse vaknade lilla familjen 06.00. Solen sken och fåglarna kvittrade, så jag tog ett moget beslut och bestämde att vi skulle cykla till dagis idag. Mysigt! En liten spontan familjeaktivitet sådär bara, glida fram på torra vägar, med fågelsång i öronen bland knoppande träd... och vi hade ju så gott om tid! Skulle inte vara på jobbet förrän kl 8.00.

Kaoset började i hallen då Nova-Li absolut inte skulle ta på sig stövlarna. Hon freakade ut i ett stort tantrum och tårarna sprutade. Hämtade cykeln och stoppade ner min vid det här laget asförbannde dotter i cykelvagnen, och tänkte att hon säkert skulle lugna sig bara vi började rulla. Oh inte det. Cykelturen ackompanjerades av 5 minuters illvrål innan hon knep ihop sin söta lilla mun och fann sig. När vi så skulle passera timmerleden tycktes jag osynlig, eftersom att bil efter bil bara körde förbi utan att ta hänsyn till oss. Jag hytte med näven och pekade uppfordrande på Herr Gårman, eftersom att Nova-Li lackat ur av det plötsliga stoppet. Till slut kunde jag ta ett rejält tramp och hasta över vägen, men min ivrigihet straffade sig direkt då ena trampan lossnade. skruva skruva, mecka mecka, och till slut satt trampan på plats igen. Dottern fortfarande skitsur. Trampade vidare och insåg att jag nog klätt mig för mycket, och dessutom i en jacka som inte andades alls. Svettig och jävlig tog vi oss till upploppet - ankarskatavägen. En gropig jävla väg i svag svag uppförsbacke, så jag fick gena mellan groparna och hålen för att undvika att Nova-Li for ur vagnen. Växlade ner, för motvinden gav vårt ekipage en rätt obehaglig tyngd... pang - så hoppade kedjan av. Mecka mecka, slita slita, och till slut tog vi oss fram till slutdestinationen dagis. Svettig, smutsig, lite lätt irriterad, och naturligtvis sen. Cykelhelvetet vägrade att stå upp, så allt rasade i en hög utanför porten, men vid det här laget var jag så less att jag lämnade det så. Nova-Li blev glad av att se ytterdörren till dagis, och efter en kort gråt vinkade jag hejdå genom fönstret, skruvade loss vagnen och trampade vidare till jobbet.

Imorgon tar jag bilen.

.sommarvärme.

Detta var veckan då sommaren kom till Piteå! På två dagar har nästan all snö tinat bort på baksidan, och avslöjat julgran och julgransfot och lite annat bråte som gömt sig under det vita täcket i flera månader. Äntligen kan jag ta mig fram till min balkong utan att klättra och bli blöt om fötterna. Från råkyla och nollgradigt på natten har det gått till drygt 20 grader och små gröna musöron på alla träd. Underbart!

Hade två dagar ledigt i rad denna vecka, och det kändes verkligen superlyxigt! Det händer faktiskt bara var fjärde vecka när jag tänker efter... men det är priset man får betala för att få så mycket ledig tid som möjligt! Hur som haver så har det varit två supersköna dagar, varav den ena spenderades på stan med Jenny och Lilja, och den andra på en cykel, 3,5 mil runt infjärden. Vi har fått en fantastiskt fin cykelvagn av Suzanne, ett mysigt litet kryp-in som man hakar fast på cykeln. Den har några år på nacken, och tyget som man spänner över vagnen är lika skört som en gammal människas hud... men, det finns ingenting som inte lite frystejp fixar! Vi hade lätt den snyggaste vagnen.... Vi cyklade tillsammans med Ki, Conny, Jonas och mimmi (lurvig hund i cykelkorg). Det var premiär för Nova-Li i cykelvagnen, och hon verkade gilla det! Någonstans halvvägs ylade hon lite där bak, men efter att ha slängt in en pannkaka och fyllt nappflaskan med festis blev hon nöjd. Det var en härlig dag som avslutades med middag hemma hos Ki och Conny!

I helgen har det varit 2 maratonpass på jobbet, sammanlagt 29 timmar effektiv arbetstid. Nova-Li har levt loppan hemma hos Ullis o Co. Det var en glad och smutsig liten tjej som mötte mig när jag hämtade henne i eftermiddags - men det är nog bara ett tecken på att hon haft roligt! Det är faktiskt så pass varmt att lilla grisen sprungit i strumplästen eller barfota, och i endast brallor och en kortärmad t-shirt! Så skönt att slippa vinteroveraller och vantar... På vägen hem slank vi in på ICA, Novis blippade varor och skötte sig utmärkt (det brukar vara ett mindre kaos, "nej, aj aj, man FÅR INTE äta godis ur lådorna" ex) och vi firade med mjukglass i solen innan vi åkte hem. Myspys.

Nu väntar 4 dagars jobb och träning, innan avresan till Oslo på fredag! Ska hälsa på Anna-Sara och John i hela fyra dagar. Blir mysigt! Och konstigt att vara utan Nova-Li... men hon har det ju superbra hos Suzanne å grisarna!

Nej, nu ska jag ringa mor min! Ajöken!

.Swooooosch.

När jag gick och lade mig igår planerade jag att gå upp i tid och duscha, städa, laga middag åt barn och barnvakt, samt slänga in en tvätt. När jag vaknade i morse hade jag glömt att ställa klockan, och min morgon blev något annorlunda. Vi kan väl kalla det multi-tasking. Borstade tänderna samtidigt som jag snubblade runt och plockade undan leksaker, och klädde på mig samtidigt som jag scannade av kylen och konstaterade att den var tom på tjänlig föda. Slängde fram en fryst ärtsoppa och vräkte ner all disk i slasken. Upp med håret i en knut, lite mascara, ett äpple i näven och sprint till bilen. Tryckte i mig äpplet och ringde barnvakten och bad om ursäkt i förväg (för kaosigt hem och torftig middag) samtidigt som jag brände gummi hela vägen ut till Havsbadet. Släntrade in lite nonchalant sådär, en minut tidig. Man är ju jäkligt snabb bara man vill - eller snarare måste.

Jag kom i tid, och jag har haft en givande dag på barutbildningen. Vi har haft praktiska prov i både free-pour och speed-mixing, det är viktigt att öva! Vi har också skapat nya drinkar. Synd bara att jag är så dålig på att spotta, efter att ha smakat av X antal blandningar kände jag mig lite smålurvig. Ibland älskar jag mitt jobb. Framförallt om man blandar det med mynta, lime, Smirnoff green apple och krossad is...

Kom just från spinningen. Nu ska jag ta vid där min morgon slutade - jag ska diska, duscha, tvätta... och plocka upp allt jag vräkte ner i översta byrålådan för att ge ett hyfsat städat första intryck.

Håll i hatten!

.long time no see.

Ja. Det var verkligen 3 månader och fem dagar sedan jag bloggade sist. Kanske ett välbehövligt uppehåll. Det var ju i brytpunkten mellan mitt gamla liv som mammaledig livsnjutare och mitt nya som vardagspusslande restaurangchef. Men bitarna börjar falla på plats och det suger lite i bloggtarmen - så härmed dammar jag av tangentbordet och tar nya tag! En snabb update:

Nova-Li går på dagis, både på dag- och natt-tid. Hon trivs superbra och jag vågar nog säga att hon fått plats på ett av de bästa förskolorna i Piteå! Inte för att jag har något att jämföra med, men min personliga uppfattning av personalen är att de är otroligt pedogogiska och hängivna sitt arbete. Jag är fullkomligt trygg med att lämna henne där!

Jobbet är roligt, stimulerande och utvecklande. Jag trivs! Det är otroligt stor skillnad mellan Pite Havsbad och Piteå Stadshotell, men jag antar att de har sin charm båda två. Däremot får jag nog lov att erkänna att Statt passar bättre i mitt livspussel just nu.

Träningen har legat på is i drygt tre månader eftersom att jag varit sjuk så länge. Har varit hes, hostig och fruktansvärt trött under i stort sett hela våren. Nu börjar det äntligen gå åt rätt håll, och jag har börja träna så smått. Har tappat jättemycket i styrka, men förvånansvärt lite i kondition. Så jag antar att det kunde varit värre - men det känns lite tråkigt att börja från början igen... men det kan bara bli bättre!

I detta nu är klockan 23.46 och jag har just kommit hem från jobbet. Nova-Li sover på dagis och imorgon ska jag på barutbildning på havsbadet. Därför borde jag passa på att sova medan jag kan!