.bara för mycket.

Man skulle verkligen kunna tro att jag inte har något att förmedla eftersom att jag är så dålig på att uppdatera bloggen. Så är icke fallet - tvärtom! Jag har så mycket att berätta så att jag inte vet var jag ska börja! Framförallt har jag hur mycket bilder som helst att visa.... men det är så drygt att lägga upp, och så svårt att välja... Men nu ska jag ta mig i kragen! Nova-Li sover som en ängel, och det är absolut ingenting på dumburken som kan stjäla min uppmärksamhet. Så varsågoda, här kommer min uppdatering, om än lite rörigt:

Stor har hon blivit min lilla tjej! Hon går riktigt bra, och har börjat småspringa lite när hon känner för det! Hon är fantastiskt duktig på att klättra, man blir nästan alltid förvånad över vart hon befinner sig när man lämnat henne ensam i ett rum en stund. Så var det slut på den friden... Kör bil gör hon stående - hon ställer sig bakom ratten på sin bobbycar och kör järnet! Inte för att hon kommer någonstans, men hon är glad ändå! Har gett upp försken att skydda kläderna när grynet äter (vilket hon gör som en jordfräs - hon håller skeden i ena handen, och skyfflar med den andra...) Numera är det nästan alltid nude at dinner som gäller.

Vrrrrrooooooooooom...

Mmm... köttfärssås...

Hon klättrar gärna upp i fönstret...


... och är tydligen riktigt närsynt. Kolla in högerhanden - min lilla rebell!!

Vi har firat lilla julafton på Kolmila - mysigt som tusan med pepparkaksbak och julgran, skumtomtar och glögg. Tack för en supermysig eftermiddag - underbart initiativ!

Julvärden Lilja Sommansson...

Vi har också varit ute i Lill-Pite och hälsat på Susannes alla grisar. Jag var livrädd - Nova-Li stencool. Suggorna var ju större än gotlandsruss! Till och med större än FETA gotlandsruss! Jag tog Novis i famnen och gick med skräckblandad förtjusning (Jag skräckslagen och Novis förtjust)ner till suggorna och granskade dem på nära håll. Intressant, men jag var duktigt lättad när vi gick vidare till de små kultingarna. De var ju så söööööööta! Och små, och lena och alldeles pussvänliga! Jag var förtjust - Novis helt ointresserad. Vi hälsade ju naturligtvis också på mellanstorleken, 5-veckorsgrisarna, där den lilla bruna grisen från PT återfanns. Det visade sig att den lilla skönheten som vi gemensamt (nåja) döpt till Severin, absolut inte var en pojkgris, men hon fick heta Severin i alla fall. Novis brydde sig som sagt inte om grisarna (oavsett storlek), men verkade lite småskraj när vi gick vidare till småvalparna som var blott fem dagar gamla... Wut?

Woooahhhh... mamma rädd. Bebis cool.

Det här är mer min melodi.... Novis vill gå hem.

Jag heter Severin!

Läskig valp... (Vill du ha en - säg till! Leveransklara om typ 6 veckor eller så... Parson Jack Russel, eller vad de nu heter...)

I måndags var det avslutning på Baby-simmet, och nästa kurs börjar 11 januari. Jag hoppas att vi har möjlighet att gå den, men det beror på dagisinskolning etc... Men hon älskar vattnet min lilla badnymf, hon kastar sig ohämmat i med huvudet före. Respekt för vattnet? Nä.

Plask!!

Nu orkar jag inte mer... Imorgon är det dags för möte på Step-In, kanske sviker jag Korpen efter januari månad. Känns tråkigt men måste försöka se till vad som passar bäst i vardagspusslet - som jag förövrigt också har sjukt mycket att berätta om. Men det blir imorgon - nu blir det sängen.

Fast måste bara få säga att jag varit rökfri sen i måndags. Gut I say.