.Quickis.

Jaha - julen kom och gick fort som 17! Vi har haft det jättebra med mycket mat, vila, sällskapsspel och enorma mängder snö! Riktigt skönt att fira jul hemmavid. Vaknade på julafton och var totalförvirrad eftersom att jag inte behövde ruscha iväg till stallet, för att sedan fara hem och duscha och göra mig iordning för att stressa iväg till julfirandet någon annanstans. Hade ju huhr mycket tid som helst! Vad gör människor som inte ska i väg på julafton? Äter? Det var i alla fall det vi gjorde, fast vi tog faktiskt en liten prommis i kylan också. Den uteblivna stressen resulterade i ett julfirande iförd mjukisbyxor. Kändes liksom fånigt att byta om... Så skönt! Att kunna ta en cider och chilla i soffan och liksom inte bry sig om i fall man råkar somna... Jag drömde om en jul hemma - och det fick jag. Å vit var den också!

Traditionen säger: inga julklappar till de vuxna, men några få till barnen. Jag hade köpt en, EN, julklapp till Nova-Li, dels för att ekonomin är lite tilltufsad för tillfället, dels för att Nova-Li inte lärt sig uppskatta det än, och dessutom har hon en mormor som gärna skämmer bort lilla grynet. Vad jag däremot inte räknat med var alla julklappar och gran mm som kom från alla möjliga olika håll. Jag blir rörd över hur många som älskar och bryr sig om min lilla dotter; tack snälla för att ni var med och bidrog till att Nova-Li's första (nåja, första riktiga) jul blev så perfekt!

Och TACK Mamma , Pappa och Mattias för att Ni ville komma upp till Piteå och fira med oss!

(Nu gnäller Nova-Li så att jag håller på att bli tokig, vad har hänt med min goa glada unge...?)

.Te och Tankar.

Olivia my love - så fantastiskt roligt att träffa dig och din polske prins Pawel! Du är fantastisk, precis som resten av din familj!

Barnfri kväll utan jobbplaner eller dylikt - tror aldrig att det hänt förr. Nova-Li är på äventyr i Lill-Pite. Hade tänkt fara och träna, men efter gårdagens känslomässiga berg-och-dalbana däckade jag i soffan klockan fyra och missade träningen. Tråkigt - för jag kände verkligen att jag behövde röra på mig, men eftersom att jag inte behöver vara i Lill-Pite förrän vid ett imorgon så hinner jag fara på lunchpasset först! Dessutom blev kvällen jättebra utan träning. Finaste Lena kom på besök, och efter en snabb kopp kaffe for vi till Kvantum och shoppade, och sedan blev det en spontan fika på Nodo.

Tack Lena för att du är så bra, och för att du hjälpte mig att inse varför jag lägger så stor vikt vid vissa saker!

Nu är det sängen. Imorgon ska det huggas gran!

.Förlåt.

Jag vet att ni är många som bryr er otroligt mycket om mig och min lilla familj. Jag vet att ni tycker om oss och vill finnas i våra liv. Och jag uppskattar det. Det är inte det att jag tar er för givet eller stöter bort er för att ni inte betyder något för mig, men det som gör mig ledsen är ingenting som någon av er kan ändra på.

Jag är sårad och vet inte var jag ska finna styrkan att komma över det. Och jag är rädd att det ska ha så stort inflytande i mitt liv att jag aldrig kommer att kunna lita på någon fullt ut igen. Känner mig så otroligt korkad och naiv, som tillät mig att tro att jag var en del av något som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Och jag känner mig svag som inte klarar av att gå vidare - varken med eller utan dem som sårat mig.

Jag vill inte må dåligt. Och jag vill inte att andra ska tro att jag mår dåligt. Men att jag tar på mig min mask och försöker utstråla att allt är bra nu, gör det bara lättare för alla andra. Men frågan är om det inte är bättre än alternativet. Jag vet inte. Det är lätt för andra att säga att jag inte ska ha någon mask, men svårt att tro på när jag upplever att det är samma människor som sätter på mig den - och dessutom verkar bära en själv.

Jag vrider och vänder på allt som sagts och gjorts, för att försöka hitta en lösning på ett problem som inte kan lösas, och för att finna svar på frågor som aldrig någonsin kommer att bli besvarade. Det är för att jag inte förstår vad jag gjort, och vad jag ska göra annorlunda för att aldrig någonsin hamna här igen.

Så förlåt om jag håller mig undan - gör jag det så är det för att just Du inte kan hjälpa mig med det här.

.bara för mycket.

Man skulle verkligen kunna tro att jag inte har något att förmedla eftersom att jag är så dålig på att uppdatera bloggen. Så är icke fallet - tvärtom! Jag har så mycket att berätta så att jag inte vet var jag ska börja! Framförallt har jag hur mycket bilder som helst att visa.... men det är så drygt att lägga upp, och så svårt att välja... Men nu ska jag ta mig i kragen! Nova-Li sover som en ängel, och det är absolut ingenting på dumburken som kan stjäla min uppmärksamhet. Så varsågoda, här kommer min uppdatering, om än lite rörigt:

Stor har hon blivit min lilla tjej! Hon går riktigt bra, och har börjat småspringa lite när hon känner för det! Hon är fantastiskt duktig på att klättra, man blir nästan alltid förvånad över vart hon befinner sig när man lämnat henne ensam i ett rum en stund. Så var det slut på den friden... Kör bil gör hon stående - hon ställer sig bakom ratten på sin bobbycar och kör järnet! Inte för att hon kommer någonstans, men hon är glad ändå! Har gett upp försken att skydda kläderna när grynet äter (vilket hon gör som en jordfräs - hon håller skeden i ena handen, och skyfflar med den andra...) Numera är det nästan alltid nude at dinner som gäller.

Vrrrrrooooooooooom...

Mmm... köttfärssås...

Hon klättrar gärna upp i fönstret...


... och är tydligen riktigt närsynt. Kolla in högerhanden - min lilla rebell!!

Vi har firat lilla julafton på Kolmila - mysigt som tusan med pepparkaksbak och julgran, skumtomtar och glögg. Tack för en supermysig eftermiddag - underbart initiativ!

Julvärden Lilja Sommansson...

Vi har också varit ute i Lill-Pite och hälsat på Susannes alla grisar. Jag var livrädd - Nova-Li stencool. Suggorna var ju större än gotlandsruss! Till och med större än FETA gotlandsruss! Jag tog Novis i famnen och gick med skräckblandad förtjusning (Jag skräckslagen och Novis förtjust)ner till suggorna och granskade dem på nära håll. Intressant, men jag var duktigt lättad när vi gick vidare till de små kultingarna. De var ju så söööööööta! Och små, och lena och alldeles pussvänliga! Jag var förtjust - Novis helt ointresserad. Vi hälsade ju naturligtvis också på mellanstorleken, 5-veckorsgrisarna, där den lilla bruna grisen från PT återfanns. Det visade sig att den lilla skönheten som vi gemensamt (nåja) döpt till Severin, absolut inte var en pojkgris, men hon fick heta Severin i alla fall. Novis brydde sig som sagt inte om grisarna (oavsett storlek), men verkade lite småskraj när vi gick vidare till småvalparna som var blott fem dagar gamla... Wut?

Woooahhhh... mamma rädd. Bebis cool.

Det här är mer min melodi.... Novis vill gå hem.

Jag heter Severin!

Läskig valp... (Vill du ha en - säg till! Leveransklara om typ 6 veckor eller så... Parson Jack Russel, eller vad de nu heter...)

I måndags var det avslutning på Baby-simmet, och nästa kurs börjar 11 januari. Jag hoppas att vi har möjlighet att gå den, men det beror på dagisinskolning etc... Men hon älskar vattnet min lilla badnymf, hon kastar sig ohämmat i med huvudet före. Respekt för vattnet? Nä.

Plask!!

Nu orkar jag inte mer... Imorgon är det dags för möte på Step-In, kanske sviker jag Korpen efter januari månad. Känns tråkigt men måste försöka se till vad som passar bäst i vardagspusslet - som jag förövrigt också har sjukt mycket att berätta om. Men det blir imorgon - nu blir det sängen.

Fast måste bara få säga att jag varit rökfri sen i måndags. Gut I say.

.rygg-h-e.

Huvva vad jag har ont i ryggen!! :( Måste verkligen ta tag i det där med sjukgymnastik.... men det är ju så rackarns tradigt. Jag har en stor pilatesboll som jag kan hänga och grina på, känns som att jag ska gå av på mitten, men inbillar mig att det ändå gör det hela lite bättre. Inatt ska jag prova spikmattan - kanske är jag en ny människa imorgon!

Har varit en intensiv jobbarhelg med mycket spring och många skratt, känner mig fortfarande lite seg men ändå taggad på nästa jobbmaraton som inträffar redan på fredag. Kul att jobba lite på havsbadet innan jag slutar där som restaurangchef!

I övrigt rullar livet på, med träning, babysim och andra mysiga aktiviteter tillsammans med Nova-Li. Hon är verkligen en pärla.

Nu har jag precis strukit klart alla kläder som ska säljas på tradera. OM jag orkar ska jag fota och fioxa också, men det lutar åt att jag kryper ner i sängen istället. Måste få min skönhetssömn, för imorgon ska jag och Novis hälsa på vår lilla bruna gris i Lill-pite! Försökte lägga in en bild på lillgrisen (som heter Severin) från PT (bild nummer nio), men det gick inte - jag får ta en bild imorgon...

Ajöss!

.tomt.

Har inte orkat blogga på mycket länge... Här kommer en kortfattad sammanfattning av våra senaste veckor:

Novis har fyllt 1 år, vilket firades med kalas hemma i Piteå. Fint besök i form av (nästan) alla som är en del av lillans liv, och hon trivdes som fisken i vattnet med allas uppmärksamhet! Hon är bra social lilla grisen. Hon fick massa fina presenter; Bobbycar, pekböcker, pulka, kläder, bankbräda, halsband, instrument, och mycket mer! Och sin första skoter - en gul Ski-doo! En modell förstås... (Ja Jim, du får komma och leka med den när du vill.) Hon åt tårta förstås, och bulle å kaka. Även fast bullen verkade roligare att hålla i än att äta på. Det var en lyckad dag! Och extra roligt att Nova-Li's mormor kom upp för att fira och mysa med oss - TACK! Och tack alla ni andra som uppvaktade lillan på hennes stora dag! Nu är hon stor! Och med ålder kommer ansvar... Nu får hon inte längre gå gratis på Nimbys lekland, och inte åka barnstol i kundvagnen. Men hon får äta salt och dricka mjölk! :)

Baby-simmet går framåt. Hon kastar sig nu i vattnet med huvudet före, oavsett om jag står och tar emot henne eller inte... hon är verkligen inte rädd. Kul att hon tycker att det är så roligt! Och så går hon ju nu också, det kanske jag inte berättat. Hon far runt som en projektil.

Jag har sagt upp mig från min tjänst som restaurangchef på Pite Havsbad. Nu väntar nya utmaningar - som restaurangchef på Piteå Stadshotell. Känns kul och spännande! Men det är först i februari som jag kommer att börja, men det blir med allra största sannolikhet några pass i januari för att komma in i verksamheten. Nova-Li ska skolas in på dagis i januari, och jag håller alla tummar och tår för att det kommer loss en plats på nattdagiset på Djupviken tills dess. Annars hamnar hon på dagis i Öjebyn - lite längre och inget nattis. Men det löser sig! Det gör det alltid!

Jul är det ju snart också. Mamma, pappa och bror mattias kommer på besök under juldagarna - ska bli så mysigt! Nu är det snö, och jag har rullat 100 st köttbullar och satt upp röda gardiner i köket. Petat in kryddnejlikor i apelsiner och köpt en julstjärna. Dessutom två levande julstjätnor - som jag hoppas kunna hålla liv i tills dess att julen är över. Wish me luck, för det lär behövas.

Jag har även blivit en Tradera-Junkie. Har sålt iväg en massa gamla barnkläder för dryga tusenlappen, alltid välkommet! Tar en del tid att maila hit och dit, samt packa, väga och frankera. Men jag har ju tid så det är inga problem. Lite extrapengar är aldrig fel, särskilt inte när vindrutetorkarna suger och bilrutan är sprucken tvärs över synfältet. KUL saker att lägga pengarna på! Jättekul.

Hjärtat är betydligt lättare och varmt. Nu väntar framtiden, och jag vet att den är ljus.