Det händer så mycket nu. Hon blir stor för fort min lilla tjej... Hon vände sig från rygg till mage någon dag innan vi for till Stockholm, men jag vill inte påstå att det är något hon gör varje dag. De kan ha att göra med hennes nya upptäckt fötterna, som ideligen ska gnagas på. Det är ju svårt att rulla runt på mage när man har fötterna i munnen... Det är så himla häftigt att se hur hon fokuserar på något som hon sedan sträcker ut handen efter. Full styrsel har hon inte riktigt, men man kan ju se att handen är på väg åt rätt håll i alla fall! Allt ska in i munnen, senast idag skulle hon försöka greppa duschstrålen och äta upp den. Hennes inträde i den orala fasen fick mig att slänga åt henne en majskrok. Den låg hon och gnagde på en liten stund, tills den smält ned till kladd och fördelats över hennes söta lilla huvud.
Mmmm... Majskrok.
Hon har ju hunnit bli 4 månader nu. Då är det legitimt att börja med små smakportioner av vanlig mat - potatispuré, morotspuré... you name it. Kompisen Tuva äter puread Korv Stroganoff. (Note to self:
inhandla stavmixer). Jag kan väl tycka att lilla grisen verkar ganska nöjd med amning och tillägg, men det är klart att det vore roligt att prova lite annat. Roligt för
mig, men kanske inte nödvändigtvis för Novis. Vill absolut inte stressa henne, det här med mat är ju nog komplicerat i vår lilla familj redan som det är. Men vi tar det steg för steg, snart är hon fyra år och vi sitter vid köksbordet och äter köttbullar och makaroner båda två. Alldeles säkert. Gällande smakisarna kan det bli om tre veckor, likaväl som idag - vi får se! Det verkar som att jag har lite mer mjölk nu än tidigare, och det är ju ganska praktiskt att amma... Rätt temperatur, sterilt förpackat och alltid tillgängligt!
Språkmässigt är det mycket knorr nu, något i stil med det ljud som kan tänkas produceras om man ställer sig på någons mage (hos den man ställer sig på alltså). Ganska mycket Mmmmm är det också. Blandat med glada tjut och det ljuvliga bubblandet som hennes hjärtliga skratt frambringar. Inga pruttljud än, hon kan inte ens spotta saliv särskilt långt, däremot så är hon grym på att liksom hälla ut saliven så att det ständigt porlar över underläppen.
Tjaaa... vad har hänt mer? Hoppgungan har ju introducerats som synes i inlägget nedan - den kan nog bli en favorit framöver. Än så länge tillsammans med mig, men så småningom kommer hon nog att uppskatta den på egen hand! Hon sitter ju även i barnstol litegrann, dock inga långa stunder. Kan eventuellt ha å göra med att hon knappt har näsan ovanför bordskanten...
Novis första middagssittning - det serverades plastig Fisher-Price-larv.
Tänk jag tyckte att det var alldeles nyss som hon låg som en liten spädis på min mage. Jösses. Lilla barn - väx inte så fort!!
