.BeachParty.

Så igår var det dags för första dagen på Beachpartyt. Beach boys, Smalare än Thord och Ständut Blakk - Grym musik, massa människor och öltält über alles. Och på stranden dessutom! Vädret var väl sisådär, sol, men svinigt kallt. Jag för min del stod i det stora cirkustältet, och där var det faktiskt hyfsat milt klimat. En å annan nederbörd från berusade människor med minskad salivkontroll - men annars varmt och skönt i värmen från strålkastarna.

Det var ju inte det yngre gardet som stod för majoriteten av gästerna. Det var snarare åldern 50-60 som dominerade. Jag är lite kluven - vet inte vilken åldersgrupp som är bäst att jobba mot. Ungdomar kör ju hårt från början, kommer gärna lite småpackade och ökar successivt fyllan tills de spyr och somnar. Gapar och skriker och utövar parningsritualer på dansgolvet. Sällan otrevliga mot oss i baren - snarare lite för trevliga ibland. När 40/50-talisterna festar så kommer de nyktra och står och smuttar på sitt vinglas halva festen. Frågar man om de vill ha ett glas till sin öl får man en underlig blick till svar, sedan ett "eh, ja". När alkoholen börjar verka törs de prova nåt nytt - "Den där vita flaskan - vad är det?" (Ooze). Nästa gång glider (nåja) de världsvant fram till bardisken kisar med ögonen för att läsa på flasken (för de har glömt vad den hette) och ber om en Ooooso. De kommer igång lagom till andra halvlek, då förbandet slitit sitt hår i drygt en timme för att få med publiken. Det är nu det blir så ... brutalt. För nu blir de 25-åringar. Men- i parningsdansen trycker de sig inte mot varandra - de lutar, för att inte trilla. Att "ragla" får en helt ny innebörd när man till fyllan adderar osteoporos och dåliga knän. Och bra är väl det - de utmärker sig så tydligt att de hinner bli utslängda av vakterna innan de kommer till spy-stadiet, och det är där de vinner mot ungdomarna. PRO vs. Generation X, 1-0.

Idag ska jag ligga i min soffa och vårda mina bihålor. Om jag håller för näsan och blåser känns det som att mitt huvud ska explodera. Måste bli frisk, för jag har gett mig tusan på att springa en halvmara innan PDOL, och en hel innan sommaren är slut. Sprang nästan en mil igår och det funkar, men jag ska nog ändå ta det lite lugnt. Ikväll är det jobb igen - denna gång står Jerry Williams på scen. Min lilla sparv ska vara hos mamma Hortlund. Igår var hon med Fridströms. Tänk vad bra vi har det som har så många snälla människor omkring oss!

Lilla hjärtat har för övrigt lärt sig klappa händerna i veckan, och i morse satte hon sig för första gången från liggande - alldeles själv! Men just nu sover hon så jag ska passa på att duscha, länge....