.Breakthrough.

Jag är stolt över vad jag trots allt lyckades genomföra igår. Jag sprang - och det kändes inte alls så tungt! Riktigt skönt faktiskt. Sen lite städning på det, och en snabbrunda på stan. Fick Nova-Li's vagn lagad, min laptop undersökt, och pengarna tillbaka för ett par risiga högtalare som jag köpt på Claes Ohlsson. Var smakråd åt min nya träningskompis som skulle köpa schyssta kläder att gymma i (typ 30 min senare var det klart - killar shoppar effektivt. Ingen beslutsångest, inget tjafs.) Så långt bra... men sen helt plötsligt var jag ägare till ett par grymma Logitech Z5... Jag tror att det var min dåliga impulskontroll i kombination med ångesten över att vara högtalarlös som fick mig att ta fram plånkan (läs kreditkort). Inte alls läge att spendera pengar denna månad, men va fasen... Nu kan jag poppa igen - med finfint ljud!

Efter middagen var det dags för boxning - länge sedan sist... men oj så kul, och ganska jobbigt faktiskt. Har lite träningsvärk i ryggen idag, men tror ändå jag ska klara av en runda i spåret. Ikväll står spinning på schemat, jag fasar redan...

Med lite tur får jag även på vinterdäcken idag - för igår kom första snön! Den ligger ju inte kvar idag, men snart så... vinter. Jag tror jag längtar lite. Efter krispig luft, vintersporter och snö som lyser upp mörkret. Däremot längtar jag inte efter blöta små vantar, fruset snor och ångesten över om jag klätt barnet tillräckligt...

Tjipp!

.livstecken.

Jahaja. Börjar väl som vanligt med att konstatera att det var länge sedan... men nu är jag ju här igen så skit i det.

Det akuella läget är som följer:

Jag, ensam, i en jättestökig lägenhet med dammgarnityr, en stämbandscysta fattigare och 3 kilo rikare. Sjukskriven och urfattig. Barnledig till på lördag.

Därför borde jag:

Städa, träna, sälja saker på Tradera så att jag blir filthy rich, laga nyttig mat och frysa in, samt göra alla 342 ärenden på stan som jag skjutit upp ett halvår. Och detta under relativ tystnad.

Av någon underlig anledning har jag noll motivation till att utföra något av ovanstående "måsten".

Städa händer inte. Stöka ner däremot har jag inga problem med. Det är egentligen inte så mycket städning, men jag är ju "allt-eller-inget"... Så antingen ska alla lådor, förråd, garderober och kartonger städas, eller så gör jag ingenting. Om jag öppnar förrådsdörren nu blir jag anfallen av gamla barnkläder, vinterjackor, hyllplan och 359 toarullar. Det känns övermäktigt.

Piskar mig själv till att träna för att jag vet att jag får energi om jag bara kommer igång. Att gå på pass på gymmet är det ultimata - då är det ju någon annan som piskar. Det är det här med löpningen som känns tungt... (sitter i detta nu, i full löparmundering - och väntar på kaffekicken). Jag vet ju att det kommer kännas underbart om jag bara håller ut... men, har ju inte tränat sedan i januari så det är ju inte konstigt om det är lite segt att komma igång! Anyhoo - träningen blir i allafall av.

Laga mat - nä. Jag kan ju inte. Lagade en stor sats köttfärsås i torsdags, för att frysa in. Det slutade med att jag inte har ätit något annat än köttfärsås sedan dess, för jag orkar liksom inte laga något nytt. Skörbjugg nästa.

Att lägga ut kläder på tradera innebär så mycket merjobb... "ojdå, den här var ju kanske inte helt ren..." och så måste man tvätta. "Oj... skrynkligt..." och så måste man stryka. Sen ska det fotas, och så har kamerabatteriet tagit slut, så då måste det laddas, sen ska alla jäkla bilder in i datorn, och så tar det hundra år att lägga upp en annons... och smiter man iväg en sekund för att typ gå på toaletten, ja då har man blivi utloggad och måste börja om från början... mnjää.

Och vara tyst - HAHAHA. Inte min grej. Jag blir deprimerad.

Nu MÅSTE jag ut och röra på fläsket - Adjö!